Wisdom of the crowd (4)
Wisdom of the crowd – en kollektiv uppfattning om en åsikt, istället för en ensam expert tar man hjälp av en grupp (Quesenberry, 2019, s 276). Idag är denna visdom och åsikt betydligt mer lättillgänglig tack vare våra sociala medier och går under benämningen crowdsourcing, vilket innebär att i realtid integrera med sin målgrupp för att få värdefull feedback (Quesenberry, 2019, s 283).
För varför inte involvera och integrera med de människor som redan kan och känner till produkten- nämligen kunden, en lojal kund vill sannolikt bidra med både kunskap och tips för produktens utveckling och förbättring. Någon som har anammat detta är tidskriften Elle, som numera även är stora på den digitala plattformen och i sociala medier. Här nedan syns ett ut-plock från deras instagram-story där en crowdsourcing utförs gällande deras nya Elle-member som ska lanseras. Elle-member ska bli ett exklusivt community för medlemmar och nu vill de ta reda på vad målgruppen önskar.

Crowdsourcing är inte bara kostnadseffektivt, det går även snabbare än traditionell marknadsundersökning samt att företaget integrerar och skapar engagemang hos kunden/målgruppen. Engagemang. Ett återkommande ord i denna kurs (hittills) och något som inte verkar gå att betona för mycket. Det gamla ordspråket ”kunden har alltid rätt”, hamnar i mitt blickfång men nu med en ny uppdaterad sociala-media-innebörd. Qusenberry menar att en engagerad kund, vars åsikt och upplevelse är värdefull information och visdom, och kan bidra till företagets framtid såsom produktutveckling, kundlojalitet, positivt word-of-moth och service (2019, s 283).
Kan det ha skett ett skifte? Från företagets tidigare plånboksfokus ha förflyttats till kundens engagemang och delaktighet? Att köpprocessen idag ser annorlunda ut. I min mening verkar det sannolikt så. Trenden med att fortsätta engagera och skapa delaktighet tror jag kommer fortsätta att växa, och om det inte redan är en del av företagens marknadsföringsstrategier kommer det sannolikt att bli det.
Quesenberry menar att lyckas du få och skapa uppmärksamhet för något som målgruppen finner intressant, är sannolikheten stor att det delas (2019, s 296). Att som marknadsförare/företag fokusera på ett intressant innehåll som engagerar bör alltså även det vara en del av marknadsföringsstrategin.
Att Elle skapar ett community för medlemmar anser jag gå i linje med detta, att undersöka vad för typ av innehåll som intresserar, låta målgruppen vara delaktig, för att sedan i detta community skapa ännu mer engagemang och delaktighet iform av åsikter och värdefull kunskap inom ett specifikt ämne/område. Att som företag synas i ett sådant sammanhang tror jag kan vara lyckosamt.
Något som The Institute of Content Marketing menar är strategisk marknadsföring som fokuserar på att skapa och distribuera värdefullt, relevant och konsekvent innehåll för att attrahera och behålla en definierad målgrupp – som till slut generar till köp (Qusenberry, 2019, s 296). Det låter för mig som att Elles nästa member community kvalar in på dessa kriterier. Med stor sannolikhet har de även utsett ambassadörer som via WOM (word-of-moth) ska sprida budskapet vidare till sina följare. Här har jag dock en liten fundering. Vilka ambassadörer ska Elle använda sig av utöver de bloggare som redan är knutna till varumärket och plattformen? Med sina egna 103K följare är jag tveksam till att de kommer att få med de största influencerna, då dessa har sina egna communitys. Eller anser de att Elle gynnar ens egna varumärke och kan ge ytterligare ringar på vattnet?
Quesenberry nämner Micro- Influencer Marketing, en influencer med ett mindre antal följare inom ett specifikt område men med stor autenticitet, vilket genererar i stort engagemang (2019, s 306). För mig låter det sistnämnda som ett smart val. Enligt mig vill man ha någon som är trovärdig och kunnig (läs nörd-nivå) inom sitt område, särskilt på ett community som Elle, där ett högkvalitativt innehåll inom repsektive område borde prioriteras. Kändis eller entusiast/nörd återstår dock att se.
Referens: Quesenberry, Keith A. 2019. Social media strategy: Marketing, advertising, and public relations in the consumer revolution. Upplaga 2. Lanham: Rowman & Littlefield
november 24, 2020 @ 10:48 f m
Tack för intressant läsning! Jag tycker att du får med de viktiga aspekterna när det gäller crowdsourcing. Som Quesenberry skriver så hjälper crowsourcing stora företag att snabbt få igång tänkandet utanför boxen (Quesenberry 2019, s. 290) och det tror jag att många företag har insett och tar hjälp av idag. Frågorna som Elle ställer här på bilderna ovan hjälper dem kanske inte att tänka utanför boxen men som du skriver så ger det dem värdefull information om vad deras kunder vill ha och det hjälper dem att skapa ett community som passar in hos målgruppen. Enligt Quesenberry är det så att en arbetsgrupp som har mångfald i bland annat hudfärg, kön och funktionshinder bidrar till att få mångfald i sina produkter/sitt innehåll (Quesenberry 2019, s. 296–297). Här kan också crowdsourcing hjälpa till då kunderna som svarar på undersökningen ger företaget mångfalden. På ett litet företag kan det vara svårt att få in mångfald om personalstyrkan är liten och då är crowdsourcing en perfekt lösning i det avseendet.
Angående funderingen om vilka ambassadörer som Elle ska använda sig av så tror jag att du tänker helt rätt med micro-influencer och att en person med hög kunskapsnivå inom någon av Elles områden så som mode eller smink är helt rätt! Kakan Hermansson är en hudnörd av rang och numera bloggar hon för Elle och är en av deras ambassadörer. Hon hade inte en lika stor följarskara innan (idag ligger hon på drygt 61 000 följare så hon ses fortfarande som en micro-influencer) men hon har ett genuint intresse för hudvård vilket gav henne jobbet som bloggare på och ambasadör för Elle och det finns många andra där ute med liknande intressen som skulle skapa innehåll och engagemang för Elles målgrupp. /Kristin Reising
Quesenberry KA (2019) Social Media Strategy: marketing, advertising, and public relations in the consumer revolution. Lanham, MD: Rowman & Littlefield, an imprint of the Rowman & Littlefield Publishing Group, Inc.
november 24, 2020 @ 7:13 e m
Hej!
Jag tycker det är spännande att studera hur marknadsföring, marknadsundersökning och crowdsourcing överlappar i ditt exempel ovan (elle). Genom att erbjuda användarna en möjlighet att påverka produkten skapar de engagemang och ökar sin egen synlighet. Samtidigt får de troligen en ganska klar bild av vad deras användare är intresserade av att köpa. Det är nog bra att kombinera analysen av denna kampanj med någon form av annan marknadsundersökning, för att säkerställa resultatet. I vår kurslitteratur nämns denna möjlighet ganska kort, som ett sätt att öka precisionen i marknadsundersökningen (Quesenberry, 2020, s.283). Jag undrar om det inte dessutom är nödvändigt för att ”kalibrera” resultatet från sociala media? Ta exemplet från elle i din text. Kan vi förvänta oss att det samma personer som köper deras ”trendbox” som svarar på deras fråga om innehållet? Om inte, blir resultatet från undersökningen fel. Jämför med strategin som användes av märket ”Old spice (Quesenberry, 2020, s.87), där kampanjen riktade sig till kvinnor (köpare) fast produkten är avsedd för män.
Jag ställer mig mer tvivlande till deras försök att marknadsföra det hela som crowdsourcing. Crowdsourcing definieras som att ”ta en uppgift som normalt utförs av en anställd eller liknande, och lägg ut det till en stor grupp användare via en öppen utlysning” (Quesenberry, 2020, s.290). När jag hör detta tänker jag mer på ”hard-core” crowdsourcing där många användare tillsammans bidrar med t.ex. olika bitar kod, eller för att tillsammans designa orkan och jordbävningssäkra hus. Det finns en hel del öppna plattformar för detta, som jag tror är intressanta att använda för den som vill implementera en kostnadseffektiv crowdsourcing (t.ex. https://www.herox.com ). Jag tvivlar på att elle kommer att närma sig något så pass innovativt i sin members community, men vem vet? /Lena Tasse
Quesenberry, Keith, A. 2020. Social Media Strategy: Marketing, Advertising, and Public Relations in the Consumer Revolution. 3. uppl. Rowan & Littlefield.
november 24, 2020 @ 8:07 e m
Hej! Tack för trevlig läsning. Jag tror som du att crowdsourcing kommer att bli en mer given del i företags marknadsstrategier. David Bratvold, grundare till Dailycrowdsource.com beskriver det väldigt bra, “ Your actual customers are telling you how to sell to them and what they like”. Den informationen är värdefull så att se kunder mer som medskapare är ingen dum idé (Quesenberry, 2020, s.293).
Att Elle lyckats skapa detta community är nog till viss del på grund av att de via crowdsourcing bjuder in följarna att tycka till. Jag tror att det exklusiva communityt som ser ut att vara i startgroparna har stor vinning i att marknadsföras på detta vis. De kommunicerar med sin målgrupp på en lämplig plattform och får följarna att känna sig delaktiga i utformandet via dessa omröstningar. Det är verkligen med rätt enkla medel som ett varumärke/företag kan bjuda in mottagaren till att känna en större delaktighet och dessutom delge värdefull information.
Ett intressant exempel på crowdsourcing tycker jag är Dell, där det hade omvandlat negativa omnämningar i sociala medier till ett forum för produktutveckling, IdeaStorm. På ett år hade nio stycken datorer implementerats med innovationer från detta forum av konsumenter. Inte minst hade de fått hjälp med produktutvecklingen men därtill också förbättrat kundernas uppfattning om företaget (Quesenberry, 2020, s. 292).
Sociala medier och crowdsourcing kan underlätta för företagen att lyssna på sina kunder vilket jag tror som tidigare nämnt kommer ta plats i marknadsstrategier men också i produktutveckling. Sen är det såklart upp till varumärket att välja den information som de anser vara värdefull att arbeta vidare med.
Referens:
Quesenberry, K., 2020. Social Media Strategy. 3rd ed. Maryland: Rowman & Littlefield, pp.292-293.