WHY Live? (del 3)
Vad är det med ordet ”live” eller svenskans ”direkt” som får oss att få upp ögonen och bli nyfikna? Enligt Quesenberry (2019, s 233) handlar det om vår känsla av att vilja vara med och rädslan av att vi missar något, fear of missing out, FOMO. Live kombinerat med social media innebär ett deltagande, social interaktion av ett innehåll i ett community, där de geografiska barriärerna suddas ut ”Geosocial networking” (2019, 233).
Tidigare kunde live-sändningar på Instagram inte ses i efterhand, vilket troligtvis fick ”urgent” den s.k FOMO- känslan ännu mer kraftfull. Idag går det dock att se en live-sändning efteråt då den kan sparas ner som IG-TV, vilket troligtvis har planat ut FOMO- effekten som bygger på att man är först på bollen och ”där det händer” just nu. Qusenberry menar att den endast ligger kvar i 24 timmar under storyn (2019, s 226) Där vill jag påstå att det har skett en förändring sedan hans bok, att det numera går att se klippet då det ligger kvar i feeden under TV.
Duon Ebba von Sydow och Emilia Deporet som tillsammans har Säkerstil använder sig ofta av live-sändning på deras instagramkonto, vilket brukar ske i samarbete med en samarbetspartner/sponsor. För att skapa FOMO-effekt ges ofta en en hint om; release/smygtitt, tidsbegränsat erbjudande, exklusiv intervju eller tävling. Något som jag upplever visat sig vara lyckosamt, även om det ringer varningsklockor om samarbeten så anser jag att utförandet i deras fall genomförs snyggt. Nyckeln anser jag beror på att deras samarbeten känns trovärdiga och inspirerande samt vägs upp av bra innehåll.
Vid ett tillfälle sände dem live från Filippa K, det provades nyheter i olika kombinationer och det pratades om plaggen såsom passform, kvalitet och skötsel. Det svarades på frågor direkt från chatten vilket skapade engagemang, upplevelsen blev intim och äkta, det kändes som att man deltog på eventet hemma från soffan. Att sända LIVE påtalar även Qusenberry är kraftfullt, det blir på riktigt, ökar gillandet och trovärdigheten, samtidigt som det skapar medvetenhet om både plats och innehåll då en notifikation sänds ut till alla följare (2019, s 222) I detta fall skedde detta av både Säkerstil och FilippaK, eftersom båda har en stor skara följare vardera blev det stort genomslag, något de båda gynnas av. Denna typ av samarbeten tror jag att vi kommer se mer av framöver. Enligt Qusenberry ett värdefullt redskap som borde utnyttjas mer då statistiken visar att kommunikation utgörs till 7% av ord, 38% av rösten och hela 55% av icke verbal kommunikation (2019, s 123). Alla är dock inte ämnade eller bekväma att stå framför kameran, här menar Qusenberry att media- och intervjuträning kan komma att blir aktuellt för större företag (2019, s 123). Jag tror inte att det gäller endast större företag, eftersom genomslagskraften är så pass stor iform av gillande och engagemang, samt direktkontakten med följarna som alla skapar trovärdighet, vore det underligt om det inte spred sig även till mindre organisationer. Att börja öva att stå framför kameran vore kanske därför ett genidrag, för precis som med allt annat brukar övning ge färdighet.
Något annat som fortsätter att växa är Podcasts och enligt Qusenberry beror detta på att vi tycker om att höra svar, insikter och historier från andra (2019, s 261). Jag är beredd att hålla med. För att dra ytterligare en parallell till Säkerstil som även har en Podcast. I kombination med deras Instagram som de använder flitigt (bilder, film, storys, reed, LIVE) blir Podcasten en förlängd arm men också en plattform där de blir mer privata. Vilket jag tror är ett vinnande koncept, utelämnande och ibland lite pinsamma historier, utan att kringgå huvudtemat som innebär att skapa intressant innehåll kring stil och mode. Sponsorerna och deras samarbetspartners framgår tydligt samtidigt som de vävs in och blir en del av innehållet. I senaste avsnittet framgår fyra samarbetspartners, alltifrån kontorsinredning, väggfärg, en webb-butik samt en betaltjänst, i min mening är detta tyvärr för många. Även om dem lyckas väva in ett innehåll kring varje samarbetspartner tappar jag intresset, vilket drar ner mitt helhetsbetyg på avsnittet. Även om de ger svar, insikter och egna historier vägs inte detta upp. I alla fall inte denna gång.
På podtail.se (en webbplats med alla poddar) kan man lyssna, se betyg och läsa recenssioner. Här framgår det att avsnittet jag hänvisar till inte fick särskilt bra betyg. Förmodligen är det fler än en parameter som spelar in men min spontana reaktion är att innehållet baserades för mycket på sponsorerna. Hade jag läst betyget/recensionen innan hade jag sannolikt inte lyssnat på avsnittet. I alla fall inte om man ska tro på en studie utförd av Dimensional Researtch, tydligen blir vi så pass påverkade av andras negativa åsikter som upp till 86% (Quesenberry, 2019, s 228). Nu baserades denna studie på hur det påverkar våra köpval men jag gissar att det även går att applicera på hur vi spenderar vår tid.
Referens: Quesenberry, K., 2019. Social Media Strategy_ Marketing, Advertising, And Public Relations In The Consumer Revolution. 2nd ed. [ebook] Rowman & Littlefield Publishers, pp.8, 10-14, 25.
november 10, 2020 @ 8:11 e m
Jag tycker du bjuder på ett intressant inlägg och har själv reflekterat en del kring Live-verktyg och möjligheterna som finns inom dess ramar. Spännande också att du reflekterar vidare kring podcasts. Jag har själv, precis som du beskriver ibland blivit störd av den mängd reklam som hamnar i ett och samma avsnitt. Problemen som detta kan leda till tror jag skadar skaparna av podcasten mer än företagen som sponsrar. Känner någon att reklamen börjar ta över kanske denne väljer bort denna podcast, eller som du tar upp skriver en dålig recension. Företagen kan ju dock vända sig till en annan podcast eller influencer för reklamsamarbete.
Enligt en rapport från Edison Research är det trots allt 54% som erkänner att de är större chans att de överväger ett företag de hört talas om i en podcast (Quesenberry, 2020, s.268). Så absolut att överväga att använda sig av podcasts för sin marknadsföring. Jag tänker att företagen som hittat en podcast med lyssnare i rätt målgrupp hellre kan tuta och köra men att innehavarna kanske ska vara lite mer selektiva i sitt val av sponsorer. Vidare tycker jag också att med den uppsjö av olika podcasts som finns att det ska finnas något för alla. Sett på siffrorna i boken där 65% av konsumenterna skulle lyssna mer om det fanns en större mängd som tilltalar just deras intressen och preferenser (Quesenberry, 2020, s.269). Då kan vi konstatera att det finns gott om utrymme att till och med skapa sin egen produktion som en del i sin strategi, du kanske inte blir störst men resultatet det kan utmynna i, kan vara gott nog.
Tack för trevlig läsning!
Referenslista:
Quesenberry, K., 2020. Social Media Strategy. 3rd ed. Maryland: Rowman & Littlefield, pp.268-269.