Social Options (2)

Det finns idag en rad olika valmöjligheter när det kommer till sociala medie plattformar, dels ur ett privat perspektiv och bruk men även som företag/organisation. Att för företag kartlägga och sätta upp en strategi för vilken/vilka plattformar/kanaler som anses värdefulla att investera och satsa på kan ses som en stor djungel, och precis inom de flesta andra områden i livet råder även här trender. Något som anses hippt och modernt idag, kan inom kort vara påväg bort. Likaväl tvärtom, en plattform/kanal som anses vara en fluga kan blomstra upp och få ett uppsving. Qusenberry menar att när affärsmål, målgrupp, kundinsikt och den stora idén är satt kan strategin sättas för vilka sociala mediakanaler som är intressanta och värda att satsa på. För att kunna engagera rätt målgrupp med rätt innehåll. (2019, s 155). Det låter relativt enkelt men i verkligheten råder sannolikt stor förvirring. Är du som MC (marknadschef) i åldersgruppen 50+ på ett företag där målgruppen för produkten/tjänsten är mellan 18-25 år ser jag hur detta kan bli komplext. Dels att kategorisera vilka kanaler som är aktuella för målgruppen. Enligt Qusenberry behövs fler än en kanal, för att gardera sig om någon plötsligt skulle ”försvinna” från marknaden (2019, 155).

För att som MC sedan tala och engagera en målgrupp som man själv inte tillhör, inte bara på en plattform, utan på flera. Här ser jag inte bara en svårighet utan flera, helt plötsligt krävs betydligt mer tid, resurser och kompetens- som alla tillsammans kräver en utökad budget.

Enligt Quesnberry bör man ”prova på” på utvalda sociala media kanaler med innehåll från organisationen, de anställda och kunderna i relation till liknande märken. Han menar att metoden håller strategin på banan och på så vis undviker att satsa på helt fel kanal och inte gå ”all in” på varje ny trend som dyker upp (2019, s 156). En strategi jag anser låter bra, att hela tiden försöka vara ajour, känna in var målgruppen befinner sig men att satsa lite försiktigt och lyssna av gensvaret. Men återigen, här kommer tid och pengafrågan in. Även om ”prova på” metoden är en tester och långsiktigt lönar sig, så krävs nytt innehåll, material och kunskap för den nya plattformen.

Uppmärksamheten menar Qusenberry ska köpas och förtjänas (2019, s 156). Personligen brukar jag vara kritisk till köpt media då jag kan ifrågasätta trovärdigheten men där kanske jag tänka om. Qusenberry menar att man effektivt når målgruppen och kan kickstarta en kampanj eller ett erbjudande på det sättet (2019, s 156). Vilket han har en poäng i. Och plötsligt slog det mig, att jag senast häromdagen klickade mig vidare på en sponsrat instagraminlägg innehållande ett attraktivt erbjudande.

Bilder och filmer har länge visat sig vara effektivt ur ett engagemangsperspektiv, men nu visar forskning också att ett intressant, kvalitativt och informativt innehåll är minst lika viktigt, där hänsyn till märke och publik inte får frångås (Qusenberry, 2019, s 158). Vilket ställer ännu högre krav på den MC/avdelning som ska ta fram materialet och sätta sociala media strategin. Frågor som bör lyftas är om materialet ska publiceras på sociala nätverk, bloggar, micro bloggar eller via delningskanaler, eftersom innehållet behöver anpassas därefter. Inblick och kunskap om hur de olika plattformarna fungerar blir därför centralt samt information om användaren (ålder, kön, språk, demografi etc). Här ser jag dock en svårighet. Även om det finns olikheter mellan plattformarna så anser jag att vissa sociala medier kanaler börjar snudda och påminna lite väl mycket om varandra. Exempelvis instagram som initialt började som en kanal för att dela bilder, har idag anammat snapchats funktion med storys och utvecklade djurfilter, youtube med sin funktion till insta-TV (längre filmklipp), messenger/whatsapp med sin enkla och snabba meddelandefunktionen och nu med senaste funktionen Reel som direkt går i linje med TikTok.

Ja, kriget att attrahera användare och följare till sin plattform har vi sannolikt inte sett slutet på. Enligt Quesenberry kommer statistiken att ha ändrats sedan trycket av hans bok (2019, s 154). Ja, kanske bara under tiden ja dikterar detta. Så att sia alldeles för långt in i framtiden kanske inte ska vara en del av marknadsplanen, vi lever i ett snabbt samhälle och det gäller att hänga med och vara flexibel. Detta utan att tulla på kvalitet, engagemang, information, intresse och innehåll.

Referens: Quesenberry, K., 2019. Social Media Strategy_ Marketing, Advertising, And Public Relations In The Consumer Revolution. 2nd ed. [ebook] Rowman & Littlefield Publishers, pp.8, 10-14, 25.