Lifestyle

bo kaspers orkester

Bo Kaspers Orkester hade premiär igårkväll för sin show ”Allt ljus på oss” på Cirkus. Har inte sett mig själv som något Bokasperfan, kände till vissa låtar som jag gillade men inte mer än så…. Nu såhär efter showen känns det som att jag ser dem med nya ögon. Dels för att showen i sig var grym med ljud och ljussättning men även för att alla i bandet var så sköna, kanske främst Bo som verkligen bjussade på sig själv och sina tankar. Se den!

IMG_0574 IMG_0575 IMG_E0571

back in warsaw

Ytterligare en Warszawahelg. Skulle nästan vilja påstå att jag börjar lära känna staden lite, och för varje besök gillar jag den lite mer. Denna gång var det för ett 70-årskalas. Två väldigt intensiva dagar med fokus på mat :-)
IMG_0414IMG_0357IMG_0356
IMG_0362 IMG_0363 IMG_0373 IMG_0376 IMG_0377 IMG_0383 IMG_0384 IMG_0397 IMG_0409

granis canaries

December månad har verkligen rusat förbi, kanske för att det har varit en otrolig härlig månad som jag knappt vill ska ta slut… De två första veckorna bestod av en spontanresa till Gran Canaria, har varit där en gång tidigare i samma lägenhet men då bara i några dagar. Denna gång blev det en helt annan upplevelse. En helt ljuvlig resa på många vis bestående av avkoppling, yoga, promenader, D-vitaminpåfyllning, små utflykter och massor av god mat.

Här kommer ett litet axplock:

IMG_9627

Då lägenheten var belägen med balkong intill stranden med hela Atlanten framför sig var det inte läge för några sovmornar. Vanligtvis är jag ingen morgonmänniska men när det kommer till soluppgångar som dessa ställer min kropp om och det är plötsligt inget problem alls. Snarare tvärtom. Kanske för att jag vet hur magiskt det är att se solen titta fram vid horisonten.

IMG_9823

Vanligtvis mediterade jag en stund innan solen gick upp för att sedan njuta av den vackra soluppgången, därefter rullade jag ut yogamattan och yogade en stund.

IMG_9944

IMG_9594Sedan blev det en lång och god frukost.

IMG_9630

I regel blev det en stor papaya per dag. Man fick ju passa på eftersom de kostade en bråkdel av priset på ICA :-)

IMG_9631

Då kärnorna är rena rama guldet i nyttighetsväg försökte jag äta några skedar per dag :-)

IMG_9634

IMG_9679

IMG_9885

IMG_9887 IMG_9826 IMG_9653 IMG_9656

Det var inte bara soluppgångarna som var magiska. Så här såg det ut under en kvällspromenad…

IMG_9658 IMG_9661 IMG_9662

Hittade en liten eftermiddagsfavoritplats uppe på taket.

IMG_9688 IMG_9689

IMG_9600

IMG_9691

Det blev även några utflykter runt ön.

IMG_9903 IMG_9902

IMG_9815Strandpromenad och middag i Las Palmas.

IMG_9816

IMG_9801Där bla jesuskrubban fanns i sandversion.

IMG_9805 IMG_9806

Och mer sand hittade man i Maspalomas…

IMG_9541IMG_9540

En kortare bilresa från Malpalomas låg Meloneras, där blev det tapasmiddag till en förtrollande solnedgång.

IMG_9784

IMG_9905

Palmer, klart vatten och ett gäng solglada tursiter hittade man i Amadores.

IMG_9893

IMG_9892 IMG_9897

IMG_9898

Och fortsatte man ytterligaren en stund söderut från Amadores kom man till lilla hamnbyn Puerto Mogán, aka ”lilla Venedig”, för dess pittoreska och mysiga känsla.

IMG_9908

IMG_9922

IMG_9914 IMG_9915 IMG_9917

IMG_9911 IMG_9921 IMG_9925 IMG_9935

IMG_9934 IMG_9931

IMG_9937

supermoon

IMG_9535Anlände på Gran Canaria i söndags och hade äran att få uppleva årets första och sista Supermoon, Full Cold Moon, vilket innebär att månen befinner sig närmare jorden än vanligt.

Den var stor, och det var mäktigt att se den över Atlanten. Tyvärr kom den inte alls till sin rätt på bilden. Nästa gång man har chans att se supermånen är redan i Januari, jag får försöka ta en bättre bild då, dessvärre blir det inte med spegling i Atlanden.

 

matateljén

Har lyckats omsjukna för tredje gången i en kraftig förkylning/influensa. Förhoppningsvis börjar det leda mot sitt slut, men jag vågar inte hoppas på något. Så jag låter det vara osagt. För varje gång man insjuknar får immunförsvaret sig en rejäl törn och tillfrisknandet försvåras ytterligare…

Har ändå försökt njuta av dessa vackra höstdagar i den mån jag har kunnat. Här kommer lite bilder från gårdagen som bestod av en solig höstpromenad, finbesök och en fantastisk god falafellunch på Matataljén.
P1260181 P1260258 P1260260 P1260276 P1260274 P1260275P1260277

 

why so angry?

P1260052

Väldigt tråkigt att vissa inte tar tillvara på sin skörd. Tänk vad mycket gott man kunde göra på alla dessa… jag gjorde misstaget att ta ett äpple från en tomt i helgen. Det hängde intill staketet på vägen där vi promenerade så jag sträckte mig lite lätt över för att plocka ner det. Andledningen var att jag ville jämföra smaken med ett köpt äpple på Ica (förvisso svenskt) som jag hade med mig i en påse hängandes på armen. Precis när jag tagit ner det och börjar promenera bort ser jag en äldre man (över 70 år)  komma ut från huset och promenera bort mot mig. Jag stannade till, var först lite osäker på om han var påväg mot mig men förstod ganska snabbt att han var det så jag promenerar fram för att möta honom. Innan han hinner öppna munnen visar jag äpplet och ber om ursäkt för att jag tagit det och hoppades att det inte var någon fara. Jag tänkte att han skulle bli på lite bättre humör, han såg nämligen väldigt sur ut på blicken och på sina tunga bestämda steg. Och mycket riktigt. Det var han! Han avbryter mig i min ursäkt och med en höjd röst ger han mig en hejdundrandes utskällning, bla att det är skamligt att jag som vuxen människa kunde göra något sådant! Jag blev alldeles paff och förstod inte hur has reaktion kunde få sådan proportion. Min intention var ju att vi båda skulle le lite åt situationen efter att jag bett om ursäkt och att vi båda skulle lämna varandra med en skön känsla, jag visade även upp mitt köpta äpple och berättade att jag ville jämföra smaken. Så för mig blev det så overkligt, hur kunde han bli så upprörd? För ett äpple?!? Jag fortsätter då min ursäkt och sträcker fram äpplet för att visa att jag tänker ge tillbaka det (tänkte kanske inte att han skulle vilja ta tillbaka det, det var ju trots allt bara ett äpple och det fanns knappast bara ett i hans träd). Han tvekade lite först men sedan, argt och bestämt går han fram, han tar äpplet samtidigt som han fnyser åt mig. Christian som stått bredvid hela tiden fick nu nog, han går fram till honom och frågar om hans reaktion inte är en överreaktion…Detta gjorde mannen ännu mer upprörd och nu fick även Christian sig en ordentlig utskällning.

Christian svarade som sista ord innan vi gick därifrån ”jag vet att jag är betydligt yngre än vad du är men jag vill ge dig ett tips i livet, är det något som jag har lärt mig genom åren så är det att inte lägga energi och brusa upp för onödiga saker, du borde tänka på det! Och du borde även tänka på ditt hjärta, för den som tar mest skada av detta är du. Du har fått en lång ursäkt, du har ditt äpple i handen men du är fortfarande sur, ilsken och din kropp kokar”. Han tittade på Christian, han såg lite obekväm ut och det såg ut som han skulle säga något men det gjorde han inte, utan han vände han vände sig om och promenerade tillbaka mot huset. Med tunga steg och med äpplet i handen. Fick han kanske en tankeställare?

Vi var mållösa när vi gick därifrån, försökte fortsätta våran söndagspromenad men med en aning dämpad känsla… Visst, det var fel av mig att ta ett äpple men hur kunde hans reaktion ta sådana proportioner? Varför denna ilska?

P1260053

Kan inte låta bli att fundera på vad hans ilska kan grunda sig i. Såhär säger forskningen (illustrerad vetenskap) på frågan ”hur fungerar människors ilska och vad är det fysiologiskt sett som gör att vi människor kan bli arga” :

Hjärnskanningar har visat de områden av hjärnan som är aktiva när vrede provoceras fram. Det sker i en del av hjärnbarken som är involverad i analys av känslomässigt inflöde, bland annat jämförelser med minnet, samt olika delar av pannloben, som behandlar beslutsfattande, hämning av impulser och avgörande av om ett visst beteende kan betraktas som socialt acceptabelt. Illvet.se

Hans reaktion var känslomässig och baserades på hans tidigare erfarenheter och jämförelser, och han hade ingen möjlighet att kontrollera sin reaktion och frustration, och det var absolut inte socialt accepterat det jag gjorde mot honom! Sen att jag bad om ursäkt spelade i detta fall ingen roll, jag hade (enligt honom) redan brutit mot alla hans regler och triggat fram hans fulla vrede. Så redan sekunden när han såg mig ta äpplet och sekunderna när han gick mot mig så hade han en klar uppfattning om situationen och vad jag hade gjort mot honom. Människor som lätt blir förargade har i allmänhet en låg tolerans för frustration, vilket innebär att de känner att de inte ska behöva utsättas för frustration, olägenhet eller störning. De kan inte hantera saker i steg och blir särskilt upprörda om situationen känns orättvis mot dom. Så i mitt fall spelade det ingen roll vad jag gjorde eller sa…han ville agera ut och få utlopp för sin ilska och hade ingen möjlighet att hämma denna impuls. Han hade heller inte förmågan att avgöra om den var rimlig.

Jag hoppas verkligen att han får sig en tankeställare, för sin egen skull. Och som Christian sa ”du borde tänka på ditt hjärta”. För även om ilskan ur ett biologiskt perspektiv finns för att skydda oss mot faror så är det faktiskt en själv som tar mest skada, men givetvis också vår omgivning som får ta emot den. Känner du att du lider du av inneboende ilska finns ett test här eller bara fråga dig själv om dina vredesutbrott påverkar dig och din omgivning negativt.

Så nästa gång du känner att du håller på att drabbas av ett vredesutbrott, fråga dig själv om ilskan och den energi som alstras i kroppen är befogad? Är du verkligen utsatt för ordentlig fara? Med stor sannolikhet inte. Försök att andas lugnt, få ner pulsen och låt känslorna svalna. Jag menar inte att man ska ignorera sina känslor, självklart ska man ge uttryck för sina känslor men på ett sansat och kommukitativt sätt förmedla detta. För att få perspektiv på situationen kan det vara till hjälp, att se situationen utifrån och med andras ögon. Har man ständiga vredesutbrott kanske man också behöver göra upp med sitt förflutna. Gå igenom minnen och tankar. Kanske finns det någon person som man behöver förlåta för att släppa sin ilska för att kunna gå vidare.

Ilskan skapar enorm energi i kroppen. Varför inte utnyttja och göra något mer konstruktivt av den energin?

P1260077Oj detta blev ett långt inlägg. Tänkte fortsätta skriva om att få kontroll över sin ilska men det blir kanske ett senare inlägg. Sprid lite löv så länge <3