Wisdom of the crowd (4)

Wisdom of the crowd – en kollektiv uppfattning om en åsikt, istället för en ensam expert tar man hjälp av en grupp (Quesenberry, 2019, s 276). Idag är denna visdom och åsikt betydligt mer lättillgänglig tack vare våra sociala medier och går under benämningen crowdsourcing, vilket innebär att i realtid integrera med sin målgrupp för att få värdefull feedback (Quesenberry, 2019, s 283).

För varför inte involvera och integrera med de människor som redan kan och känner till produkten- nämligen kunden, en lojal kund vill sannolikt bidra med både kunskap och tips för produktens utveckling och förbättring. Någon som har anammat detta är tidskriften Elle, som numera även är stora på den digitala plattformen och i sociala medier. Här nedan syns ett ut-plock från deras instagram-story där en crowdsourcing utförs gällande deras nya Elle-member som ska lanseras. Elle-member ska bli ett exklusivt community för medlemmar och nu vill de ta reda på vad målgruppen önskar.

Crowdsourcing är inte bara kostnadseffektivt, det går även snabbare än traditionell marknadsundersökning samt att företaget integrerar och skapar engagemang hos kunden/målgruppen. Engagemang. Ett återkommande ord i denna kurs (hittills) och något som inte verkar gå att betona för mycket. Det gamla ordspråket ”kunden har alltid rätt”, hamnar i mitt blickfång men nu med en ny uppdaterad sociala-media-innebörd. Qusenberry menar att en engagerad kund, vars åsikt och upplevelse är värdefull information och visdom, och kan bidra till företagets framtid såsom produktutveckling, kundlojalitet, positivt word-of-moth och service (2019, s 283).

Kan det ha skett ett skifte? Från företagets tidigare plånboksfokus ha förflyttats till kundens engagemang och delaktighet? Att köpprocessen idag ser annorlunda ut. I min mening verkar det sannolikt så. Trenden med att fortsätta engagera och skapa delaktighet tror jag kommer fortsätta att växa, och om det inte redan är en del av företagens marknadsföringsstrategier kommer det sannolikt att bli det.

Quesenberry menar att lyckas du få och skapa uppmärksamhet för något som målgruppen finner intressant, är sannolikheten stor att det delas (2019, s 296). Att som marknadsförare/företag fokusera på ett intressant innehåll som engagerar bör alltså även det vara en del av marknadsföringsstrategin.

Att Elle skapar ett community för medlemmar anser jag gå i linje med detta, att undersöka vad för typ av innehåll som intresserar, låta målgruppen vara delaktig, för att sedan i detta community skapa ännu mer engagemang och delaktighet iform av åsikter och värdefull kunskap inom ett specifikt ämne/område. Att som företag synas i ett sådant sammanhang tror jag kan vara lyckosamt.

Något som The Institute of Content Marketing menar är strategisk marknadsföring som fokuserar på att skapa och distribuera värdefullt, relevant och konsekvent innehåll för att attrahera och behålla en definierad målgrupp – som till slut generar till köp (Qusenberry, 2019, s 296). Det låter för mig som att Elles nästa member community kvalar in på dessa kriterier. Med stor sannolikhet har de även utsett ambassadörer som via WOM (word-of-moth) ska sprida budskapet vidare till sina följare. Här har jag dock en liten fundering. Vilka ambassadörer ska Elle använda sig av utöver de bloggare som redan är knutna till varumärket och plattformen? Med sina egna 103K följare är jag tveksam till att de kommer att få med de största influencerna, då dessa har sina egna communitys. Eller anser de att Elle gynnar ens egna varumärke och kan ge ytterligare ringar på vattnet?

Quesenberry nämner Micro- Influencer Marketing, en influencer med ett mindre antal följare inom ett specifikt område men med stor autenticitet, vilket genererar i stort engagemang (2019, s 306). För mig låter det sistnämnda som ett smart val. Enligt mig vill man ha någon som är trovärdig och kunnig (läs nörd-nivå) inom sitt område, särskilt på ett community som Elle, där ett högkvalitativt innehåll inom repsektive område borde prioriteras. Kändis eller entusiast/nörd återstår dock att se.

Referens: Quesenberry, Keith A. 2019. Social media strategy: Marketing, advertising, and public relations in the consumer revolution. Upplaga 2. Lanham: Rowman & Littlefield

WHY Live? (del 3)

Vad är det med ordet ”live” eller svenskans ”direkt” som får oss att få upp ögonen och bli nyfikna? Enligt Quesenberry (2019, s 233) handlar det om vår känsla av att vilja vara med och rädslan av att vi missar något, fear of missing out, FOMO. Live kombinerat med social media innebär ett deltagande, social interaktion av ett innehåll i ett community, där de geografiska barriärerna suddas ut ”Geosocial networking” (2019, 233).

Tidigare kunde live-sändningar på Instagram inte ses i efterhand, vilket troligtvis fick ”urgent” den s.k FOMO- känslan ännu mer kraftfull. Idag går det dock att se en live-sändning efteråt då den kan sparas ner som IG-TV, vilket troligtvis har planat ut FOMO- effekten som bygger på att man är först på bollen och ”där det händer” just nu. Qusenberry menar att den endast ligger kvar i 24 timmar under storyn (2019, s 226) Där vill jag påstå att det har skett en förändring sedan hans bok, att det numera går att se klippet då det ligger kvar i feeden under TV.

Duon Ebba von Sydow och Emilia Deporet som tillsammans har Säkerstil använder sig ofta av live-sändning på deras instagramkonto, vilket brukar ske i samarbete med en samarbetspartner/sponsor. För att skapa FOMO-effekt ges ofta en en hint om; release/smygtitt, tidsbegränsat erbjudande, exklusiv intervju eller tävling. Något som jag upplever visat sig vara lyckosamt, även om det ringer varningsklockor om samarbeten så anser jag att utförandet i deras fall genomförs snyggt. Nyckeln anser jag beror på att deras samarbeten känns trovärdiga och inspirerande samt vägs upp av bra innehåll.

Vid ett tillfälle sände dem live från Filippa K, det provades nyheter i olika kombinationer och det pratades om plaggen såsom passform, kvalitet och skötsel. Det svarades på frågor direkt från chatten vilket skapade engagemang, upplevelsen blev intim och äkta, det kändes som att man deltog på eventet hemma från soffan. Att sända LIVE påtalar även Qusenberry är kraftfullt, det blir på riktigt, ökar gillandet och trovärdigheten, samtidigt som det skapar medvetenhet om både plats och innehåll då en notifikation sänds ut till alla följare (2019, s 222) I detta fall skedde detta av både Säkerstil och FilippaK, eftersom båda har en stor skara följare vardera blev det stort genomslag, något de båda gynnas av. Denna typ av samarbeten tror jag att vi kommer se mer av framöver. Enligt Qusenberry ett värdefullt redskap som borde utnyttjas mer då statistiken visar att kommunikation utgörs till 7% av ord, 38% av rösten och hela 55% av icke verbal kommunikation (2019, s 123). Alla är dock inte ämnade eller bekväma att stå framför kameran, här menar Qusenberry att media- och intervjuträning kan komma att blir aktuellt för större företag (2019, s 123). Jag tror inte att det gäller endast större företag, eftersom genomslagskraften är så pass stor iform av gillande och engagemang, samt direktkontakten med följarna som alla skapar trovärdighet, vore det underligt om det inte spred sig även till mindre organisationer. Att börja öva att stå framför kameran vore kanske därför ett genidrag, för precis som med allt annat brukar övning ge färdighet.

Något annat som fortsätter att växa är Podcasts och enligt Qusenberry beror detta på att vi tycker om att höra svar, insikter och historier från andra (2019, s 261). Jag är beredd att hålla med. För att dra ytterligare en parallell till Säkerstil som även har en Podcast. I kombination med deras Instagram som de använder flitigt (bilder, film, storys, reed, LIVE) blir Podcasten en förlängd arm men också en plattform där de blir mer privata. Vilket jag tror är ett vinnande koncept, utelämnande och ibland lite pinsamma historier, utan att kringgå huvudtemat som innebär att skapa intressant innehåll kring stil och mode. Sponsorerna och deras samarbetspartners framgår tydligt samtidigt som de vävs in och blir en del av innehållet. I senaste avsnittet framgår fyra samarbetspartners, alltifrån kontorsinredning, väggfärg, en webb-butik samt en betaltjänst, i min mening är detta tyvärr för många. Även om dem lyckas väva in ett innehåll kring varje samarbetspartner tappar jag intresset, vilket drar ner mitt helhetsbetyg på avsnittet. Även om de ger svar, insikter och egna historier vägs inte detta upp. I alla fall inte denna gång.

På podtail.se (en webbplats med alla poddar) kan man lyssna, se betyg och läsa recenssioner. Här framgår det att avsnittet jag hänvisar till inte fick särskilt bra betyg. Förmodligen är det fler än en parameter som spelar in men min spontana reaktion är att innehållet baserades för mycket på sponsorerna. Hade jag läst betyget/recensionen innan hade jag sannolikt inte lyssnat på avsnittet. I alla fall inte om man ska tro på en studie utförd av Dimensional Researtch, tydligen blir vi så pass påverkade av andras negativa åsikter som upp till 86% (Quesenberry, 2019, s 228). Nu baserades denna studie på hur det påverkar våra köpval men jag gissar att det även går att applicera på hur vi spenderar vår tid.

Referens: Quesenberry, K., 2019. Social Media Strategy_ Marketing, Advertising, And Public Relations In The Consumer Revolution. 2nd ed. [ebook] Rowman & Littlefield Publishers, pp.8, 10-14, 25.

Social Options (2)

Det finns idag en rad olika valmöjligheter när det kommer till sociala medie plattformar, dels ur ett privat perspektiv och bruk men även som företag/organisation. Att för företag kartlägga och sätta upp en strategi för vilken/vilka plattformar/kanaler som anses värdefulla att investera och satsa på kan ses som en stor djungel, och precis inom de flesta andra områden i livet råder även här trender. Något som anses hippt och modernt idag, kan inom kort vara påväg bort. Likaväl tvärtom, en plattform/kanal som anses vara en fluga kan blomstra upp och få ett uppsving. Qusenberry menar att när affärsmål, målgrupp, kundinsikt och den stora idén är satt kan strategin sättas för vilka sociala mediakanaler som är intressanta och värda att satsa på. För att kunna engagera rätt målgrupp med rätt innehåll. (2019, s 155). Det låter relativt enkelt men i verkligheten råder sannolikt stor förvirring. Är du som MC (marknadschef) i åldersgruppen 50+ på ett företag där målgruppen för produkten/tjänsten är mellan 18-25 år ser jag hur detta kan bli komplext. Dels att kategorisera vilka kanaler som är aktuella för målgruppen. Enligt Qusenberry behövs fler än en kanal, för att gardera sig om någon plötsligt skulle ”försvinna” från marknaden (2019, 155).

För att som MC sedan tala och engagera en målgrupp som man själv inte tillhör, inte bara på en plattform, utan på flera. Här ser jag inte bara en svårighet utan flera, helt plötsligt krävs betydligt mer tid, resurser och kompetens- som alla tillsammans kräver en utökad budget.

Enligt Quesnberry bör man ”prova på” på utvalda sociala media kanaler med innehåll från organisationen, de anställda och kunderna i relation till liknande märken. Han menar att metoden håller strategin på banan och på så vis undviker att satsa på helt fel kanal och inte gå ”all in” på varje ny trend som dyker upp (2019, s 156). En strategi jag anser låter bra, att hela tiden försöka vara ajour, känna in var målgruppen befinner sig men att satsa lite försiktigt och lyssna av gensvaret. Men återigen, här kommer tid och pengafrågan in. Även om ”prova på” metoden är en tester och långsiktigt lönar sig, så krävs nytt innehåll, material och kunskap för den nya plattformen.

Uppmärksamheten menar Qusenberry ska köpas och förtjänas (2019, s 156). Personligen brukar jag vara kritisk till köpt media då jag kan ifrågasätta trovärdigheten men där kanske jag tänka om. Qusenberry menar att man effektivt når målgruppen och kan kickstarta en kampanj eller ett erbjudande på det sättet (2019, s 156). Vilket han har en poäng i. Och plötsligt slog det mig, att jag senast häromdagen klickade mig vidare på en sponsrat instagraminlägg innehållande ett attraktivt erbjudande.

Bilder och filmer har länge visat sig vara effektivt ur ett engagemangsperspektiv, men nu visar forskning också att ett intressant, kvalitativt och informativt innehåll är minst lika viktigt, där hänsyn till märke och publik inte får frångås (Qusenberry, 2019, s 158). Vilket ställer ännu högre krav på den MC/avdelning som ska ta fram materialet och sätta sociala media strategin. Frågor som bör lyftas är om materialet ska publiceras på sociala nätverk, bloggar, micro bloggar eller via delningskanaler, eftersom innehållet behöver anpassas därefter. Inblick och kunskap om hur de olika plattformarna fungerar blir därför centralt samt information om användaren (ålder, kön, språk, demografi etc). Här ser jag dock en svårighet. Även om det finns olikheter mellan plattformarna så anser jag att vissa sociala medier kanaler börjar snudda och påminna lite väl mycket om varandra. Exempelvis instagram som initialt började som en kanal för att dela bilder, har idag anammat snapchats funktion med storys och utvecklade djurfilter, youtube med sin funktion till insta-TV (längre filmklipp), messenger/whatsapp med sin enkla och snabba meddelandefunktionen och nu med senaste funktionen Reel som direkt går i linje med TikTok.

Ja, kriget att attrahera användare och följare till sin plattform har vi sannolikt inte sett slutet på. Enligt Quesenberry kommer statistiken att ha ändrats sedan trycket av hans bok (2019, s 154). Ja, kanske bara under tiden ja dikterar detta. Så att sia alldeles för långt in i framtiden kanske inte ska vara en del av marknadsplanen, vi lever i ett snabbt samhälle och det gäller att hänga med och vara flexibel. Detta utan att tulla på kvalitet, engagemang, information, intresse och innehåll.

Referens: Quesenberry, K., 2019. Social Media Strategy_ Marketing, Advertising, And Public Relations In The Consumer Revolution. 2nd ed. [ebook] Rowman & Littlefield Publishers, pp.8, 10-14, 25.

vart är du påväg?

Lay a foundation and Frame the conversation, heter första kapitlet (kapitel 4 och 5) som vi ska analysera under kursen ”Strategisk kommunikation inom Sociala Medier”. Kapitlet inleds med frågan, har du mål i livet? Och har du tagit dig tiden att skriva ner dessa mål som du önskar uppnå i framtiden? Har du inte gjort det kanske det är dags. Quensberry (2019, s 83) poängterar nämligen vikten av att ha nedskrivna mål, eftersom det leder till bättre resultat.
Information som troligtvis inte är särskilt ögonbrynshöjande. Vi har nog alla hört talas om att mål är viktigt ur flera aspekter och ett citat som har fastnat hos mig är katten Lewis som svarar Alice ” Om du inte vet vart du ska spelar det heller ingen roll vilken väg du tar”. Ett citat från Alice i underlandet.

Men strategiskt, hur applicerar och går man tillväga kring detta i sociala medier?

De flesta företag har troligtvis idag förstått vikten av sociala medier och hur länkade deras affärer med sociala medier, varav nästan alla har en plattform som de använder sig av, ibland flera. Ett stort misstag dock som många företag missar enligt Qusenberry (2019, s 85) är att det finns ett stort gap mellan business manager, ägare, marknadschef, produkionschef och den person som sköter sociala medier. Detta menar han skapar problem. Talas inte samma språk kommuniceras heller inte samma gemensamma mål. Det tror jag är förekommande, särskilt om ledningsgruppen är lite äldre och inte själva varken är aktiva eller intresserade av sociala medier själva.

Sociala media experten Jay Baer of Convince and Convert menar att ”The goal is not to be good at social media. The goal is to be good at business because of social media.” (Qusenberry, 2019, s 85). Med det poängterar han vikten av att lära sig knepen, vad som genererar affärer och inte.

Hur skapar man då affärer via sociala medier? Jo man pratar om affärsmålsättningar, att förankra den sociala media strategin hos ledningen och påvisa på ROI (return of investment) att den investering företaget gör visar ett plus på sista raden. En del av den strategin är just att ha ett tydligt mål och budskap som är förankrat i hela organisationen, så att just samma språk talas.

Men för att komma dit krävs det att målmarknaden benas ut. Hur ser egentligen kunden ut? Var finns de och hur når man dessa? Denna kundprofil utformningen den sk ”persona” bör göras så grundligt som möjligt. Det är nämligen utifrån den informationen man kan utse en plattform som är mest lämpad. När det är gjort behövs en SWOT-analys utföras där styrkor, svagheter, möjligheter och hot kartläggs. Detta för att sedan kunna utforma en målsättning med fokus på SMART- riktlinjer. Men vad är då SMART?

Enligt Qusenberry (2019, s 87) behöver målsättningen vara specifik, mätbar, uppnårbar, relevant och tidsbunden. Svårigheten här anser jag kan vara att göra en ordentligt SWOT-analys om sociala medier är en främmande mark. Därför behöver ordentlig kunskap om de olika plattformerna för att kunna särskilja hot/möjligheter/svagheter och styrkor.


Med det vill jag nämna vikten av kartläggningen och utformningen av målet. För ju mer grundläggande denna kartläggning görs desto bättre banar man vägen för ROI.

Ett vanligt misstag som många företag gör är att de sätter alldeles för låga mål, där man fokuserar på fel saker, såsom likes och kommenterar istället för att se det ur ett större perspektiv och mer övergripande. Enligt Qusenberry (2019, s 88) är det viktigare att fokusera på att utöka/främja försäljningen och tillfredsställa kundnöjdheten.

Detta är något jag själv kan relatera till då jag är en person som många gånger snöar in mig på detaljer, detaljer i ett sådant här sammanhang skulle just kunna innebära att jag hakar upp mig på antalet likes på ett inlägg. Att istället ta ett steg tillbaka och se det ur ett större perspektiv med affärsmålsättningen i fokus är alltså att förespråka.

Hur skapar man då marknadsföring som väcker intresse? Eftersom många (inklusive mig själv) aktivt tar avstånd från marknadsföringsmeddelanden behöver man komma in i huvudet på konsumenten – att helt enkelt börja tänka som denna. Qusenberry tar upp kontoplanering. En kontoplanerare är utformat för att aktivt involvera och se det ur konsumentens ögon och perspektiv i processen att utveckla en kreativ marknadsstrategi (2019, s 114).
Lyckas man med det anser jag att man ökar förutsättningarna att skapa en integrerad marknadskampanj, något som väcker engagemang. Engagemang är något som jag mer och mer börjar förstå kraften av efter att jag börjat denna kurs. Att skapa en integrerad marknadskommunikation (IMK) vill jag påstå kan vara avgörande för att en kampanj ska ses som lyckosam.

Nu till ett litet eget experiment.
Häromdagen blev jag utmanad av min lillasyster på Facebook, att göra 25 armhävningar i 25 dagar för att skapa uppmärksamhet kring psykisk ohälsa PTSD, depression och ångest. Detta skulle dokumenteras och läggas på Facebook där man också nominerade en ny person för varje dag. Min spontana reaktion när jag fick denna förfrågan var ja (eftersom jag tränar och tycker psykisk hälsa är en viktig fråga), men samtidigt kände jag ett starkt motstånd då jag är en knapp användare av just Facebook. Jag förstod inte alls varför denna kampanj hade placerats där?! Spontant kändes det som helt fel plattform. Jag frågade min syster hur många som hade nappat på hennes utmaning. Varav jag får svaret, om du antar den är du den första! Detta fick mig att fundera, hon var inne på sin 14.e dag. Med inspiration och lärdom från denna kurs tog jag mig friheten att flytta över kampanjen på instagram, och mer specifikt på instastory. Där försvinner inläggen efter ett dygn. För vem vill ha 25 inlägg på sin Facebook profil men endast armhävningar? Inte jag. Jag letade fram en hashtag #ptsdchallenge och kunde se att denna challenge fanns lite svagt i några utländska länder men inte vad jag kunde se från Sverige. Därefter taggde jag den person jag ville utmana så att den personen troligtvis skulle känna lite press inför mina följare. På facebook kunde man inte se vem som blev utmanad eftersom texten var alldeles för lång. Vilket syns betydligt bättre på instastory. Jag kortade även ner texten och valde ut det viktigaste. För hur ska folk kunna bli engagerade om de inte orkar läsa? Därefter funderade jag på målmarknad. Vilka kommer sannolikt att ta sig an en sådan här utmaning och engagera sig vidare? Jo, troligtvis folk som tränar och samtidigt förespråkar psykisk hälsa. Så jag nominerade vidare till folk som tränar. Vilket visade sig vara lyckosamt.

Jag utförde utmaningen aktivt i 7 dagar, filmade mig själv och nominerade en ny person. Detta spred sig snabbt och folk verkade gilla det. Vilket påvisade att facebook var fel plattform enligt mig. Spridningen blev viral på ett helt annat sätt på instagram, det gav en annan överblick som inte finns att tillgå på facebook, där man endast ser ens vänner. Frågan är nu, kommer detta budskap och kampanj att sprida sig som en löpeld? Initialt kändes iden genialisk och jag var lite i eld och lågor. Engagemanget från mina följare var stort och det stegrade för var dag. Tills dag 7 och kände att engagemanget började dala. Nu gick kurvan istället neråt. Troligtvis finns det många förklaringar och aspekter att väga in i detta men enligt Chris Wirthwein, CEO på 5Metacom behövs 10 punkter uppfyllas för att en idé ska bli en ”Big idea” (Qusenberry, 2019, s 119). Nu kanske inte detta exempel helt går att likställas med en produkt/tjänst som ska säljas men jag har andå valt att analysera utifrån hans tio punkter.

  1. Transformation. Kan den/det ändra folks attityd, tro och beteenden?
  2. Ownability hur nära kan den/det bli förknippat med just ditt brand?
  3. Simplicity förstår folk utan för mycket ingående förklaringar?
  4. Originality är den tillräckligt unik för att sticka ut?
  5. Surprise kommer folk att se det oväntade som något positivt?
  6. Magnetism är den tillräckligt lockande för att attrahera
  7. Infectiousness hur minnesvärd är idén?
  8. Contagiousness kommer folk berätta vidare?
  9. Egocentricity handlar den om människors egenintresse?
  10. Likeability hur mycket kommer folk att gilla det?

Enligt mig tycker jag att kampanjen i stort sett bockar av de tio punkterna, så vad är det då som fattas eftersom jag upplever ett dalande engagemang?
Då kommer vi in på huruvida tjänsten/produkten (i detta fall kontent/innehållet) är intressant eller inte. En idé blir inte stor om den inte är intressant, reklam köper tittare men i sociala medier förtjänar man views och engagemang (Qusenberry, 2019, s 119). I en värld fylld av distraktioner och avbrott måste man alltså förtjäna tittarsiffror och engagemang. Vilket fick mig att inse att kampanjen saknade tillräckligt intressant innehåll. När jag till och med själv började tröttna på att se mina armhävningar och personer som jag taggade på min story göra armhävningar, kunde jag börja ana att det blev tjatigt och nästintill tråkigt för mina följare. Vilket fick mig att avsluta. Något behöves justeras för att den skulle bli lyckosam. Ett svar på det skulle kunna vara att skapa mer och intressant innehåll kring psykisk ohälsa, även bättre storytelling kring videosarna. Även om psykisk ohälsa och träning intresserar mig kände jag mig inte redo att löpa den linan ut. Det skulle innebära att mitt privata konto skulle förvandlas till ett konto som inriktar sig på detta. Vilket jag inte kände var rätt riktning för mig. Ska jag göra en kampanj liknande detta, lägga ner tid och engagemang (vilket kommer behövas) kommer det bli något som känns mer i linje med mina intressen.

Det fick mig att inse att utmaningen kändes felplacerad. ” Om du inte vet vart du ska spelar det heller ingen roll vilken väg du tar”. Det var ju inte mitt mål. Att skapa ett sådant renodlat konto/business, vilket fick mig att inse att det skapar mer förvirring hos mina följare, något jag misstänker skapar motsatt effekt. Även om jag inte har flera tusentals följare så vill jag värna om de jag har och skapa något som känns mer i linje med mig.

Med de orden rundar jag av detta första blogginlägg och även denna helg med ömmande och nästintill skakande bröstmuskler. För även om jag inte kommer lägga upp fler videos kommer sannolikt vinnarskallen i mig ha svårt att inte fullfölja utmaningen 🙂

Godnatt!

Quesenberry, K., 2019. Social Media Strategy_ Marketing, Advertising, And Public Relations In The Consumer Revolution. 2nd ed. [ebook] Rowman & Littlefield Publishers, pp.8, 10-14, 25.

Earthy tones

Earthy Tones
1. Alpacka och silktröja, Mansur Gavriel
2. Malin Gabriella Nordin, Absolute Art
3. Ullhalsduk, Toteme
4.Solglasögon, Celine
5.Kappa, Bottega Veneta
6. Oversize coat, Acne
7. Finstickad polo, Bottega Veneta
8. Finstickad polo i cashmere, Akris
9. Bitti skirt black, Toteme
10. MIKA YAK FUNNELNECK SWEATER, Filippa K
11. Zebramönstrade boots, Khaite

monday mood; naturals

Monday Mood; beiga naturnära toner.
Även om solen skiner och det är högsommarvärme ute var det detta som kretsade i huvudet på mig. Kanske för att kroppen börjar ställa in sig på en kommande höst.
1. Under sommaren håller sig naglarna i ett hyfsat bra skick utan så stor anställning. I höst vet jag att den torra luften snabbt kan få naglarna att ändra skepnad. Förebygger med denna från French Girl Organic. 2. Fortsätter med öppna tår även i höst, dessa godbitar kommer från Bottega Veneta. 3. Mysig och lyxig ullmata, Trace från Asplund. 4. Tea Ink Collar Vase, fin vas att sätta sensommarbuketten i.
5. Härlig varm Ullpolo, Toteme. 6. Vit klassisk bomullsskjorta, Filippa K. 7. BH Toteme.
8. Finstickad cardigan i marinoull, Vezzani cardigan ivor, Toteme.
9. Förvandla huset till ett hem med denna bok skriven av designern Kerry Joyce som förenar hans interiör och samlingar av textiler, möbler och mattor. 10. Härligt varm ullkappa; A-line wrap coat beige melange, Acnestudios.

Monday mood: bye bye vacay

Semestern kan vara över för många (inklusive mig själv) och för att göra övergången lite enklare kan man behöva sätta guldkant på tillvaron. Här har jag valt ut elva guldkorn som passar lika fint till sensommaren som till den stundande hösten. Likväl till jobbet som till festen.

1. Noir Essential -Leave in Conditioner – Denna flaska räddar sommarens torra hår som skriker efter en näringsboost. Kan sparayas på både vått och torrt hår och efterlämnar det härligt väldoftande, mjukt och återfuktat. 2.Verso Skin Hydration Serum– allt börjar med en välmående hud sägs det. Efter sommarens sol och bad kan huden behöva lite extra kärlek. Detta serum återfuktar på djupet samtidigt som den innehåller antioxodanter som vårdar och reparerar. 3.PAT MCGRATH LABS – Flesh 6 -sommartid föredrar jag ljusare toner på läpparna, även nu under sensommaren. Dock men en liten nyansskillnad, såsom detta. 4. BOY SMELL – ST. AL SCENTED CANDLE – tjuvstartar redan nu med ljus, detta doftandes av sandalträ, lera, kryddnejlika blomma och ylang-ylang. 5. MARIKA VERA – body suit – Passar likväl under kavajen som solo. 6. Filippa. K- Sasha cool whool blazer – en välsittande kostym bör finnas i varje garderob och varför inte satsa på en härlig petrolfärgad sådan. 7. Toteme – Fanano dress kamel – äger knappt några klänningar men känner att jag ska börja med de. Denna välkomnar jag gärna. 8. Bottega Veneta – the puch– går ton i ton med kostymen vilket inte känns som en så tokig kombo denna höst. 9. Toteme – The Travel Loafer nature – en naturfärd loafer som dessutom är resvänlig. 10. Bottega Veneta – Daisey Bag – en stilsäker väska som sticker ut och känns lyxig. 11. Celine – CAT EYE SUNGLASSES IN ACETATE– passar lika fint till sommarskjortan som till höstkappan.


OBS! Inköp ska alltid väljas med omsorg och eftertanke. Jag förespråkar allt annat än en slit och slängmentalitet, ett tänk som jag hoppas är ett minne blott. Dessa tips kan med fördel ses som inspiration, kanske besitter du redan en rad guldkorn i garderoben. Undersök det först. Det värnar om både plånbok och miljö.

S

summer invitations

I onsdags höll jag och min kollega Nathalie, redaktör på Älskade Östermalm ett event i Mall of Scandinavia, eller mer en föreläsning, kring ämnet klädkoder. Detta då sommarens alla festligheter står inför dörren och med det alla klädangivelser som står på inbjudningskorten, men var betyder dessa klädangivelser/klädkoder? Detta ville vi reda ut, dels för att minimera klädångesten inför festen men också för att man ska känna sig bekväm, trygg och stilsäker på festen. Eftersom det varken är kul att komma alldeles för underklädd eller överklädd på en bjudning.


Vi lät de olika butikerna i The Designer Gallery välja och styla en outfit till ett bröllop till en vald klädkod; kavaj, mörk kostym, smoking eller frack. Det visade sig råda en rad frågetecken kring detta, vilket resulterade i härligt livliga diskussioner.

Hur traditionsenlig ska man vara? Och är det okej att bära vitt på ett bröllop? Har man haft en fling med brudgubben om man bär rött? Och kan man bära ljus kostym om det står angivet mörk kostym på inbjudningskortet? Ja, detta var några av frågorna som diskuterades.

Här står jag och pustar ut efteråt, som vanligt glömde jag bort att ta en bild under själva eventet.